Att börja

Det är alltid lika svårt att veta vad man ska börja skriva. På nåt sätt så får man stopp i hjärnan, prestationsångest.Sen helt plötsligt så släpper det och då tar det ibland aldrig stopp på vad som kan komma ut ur huvedet. ;)
Är rätt seg idag helgen gick alldeles för fort som vanligt, allt ska hinnas med på en helg och som vanligt så lyckas man ju sådär med det.
Men men skam den som ger sig.
Katterna var glada att se oss idag, vi hade varit borta över natten (en tur till svärmor).
Som vanligt så möte Norpan och Findus oss vid dörren.
Väldigt keliga och goa, medans fröken Selma vägrar att hälsa på oss.  Hon ligger kvar i soffan och ser måtligt glad ut.
Klappade på henne och pratade lite med henne och det gick oki tills husse sa hej. Då går kattskrället och gömmer sig under sängen som vanligt för att tjura av nån underlig anledning. För att genast komma fram när det vankas mat, sen går hon demostrativt och lägger sig på sängen, men gosa, glöm det.

Ja ja hon får hållas, vi är för trötta just nu för att orka fjäska för fröken Surskrutt eller rättare sagt fröken Knubbsäl ;) för Selma är rund som en tunna. Hon älskar mat den lilla stora sötnosen ;)

Ska försöka att fixa färdigt bloggen med uppgifter om det Torgerssonska hushållet och annat smått och gott, men just nu ska jag ta det lungt en stund och bara njuta av att vara hemma med våra söta små katter som styr vårat hem med (H)järntass ;)

Selma i klassisk stil